Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

West Sweden Asthma Study (WSAS)

 

West Sweden Asthma Study är namnet på den strategiska satsningen vid Krefting Research Centre (KRC). Studiens huvudfinansiär är Herman Kreftings stiftelse för allergi- och astmaforskning / VBG GROUP Centrum för astma- och allergiforskning. Studien omfattar flera delstudier och griper dessutom in i flera samverkande internationella och nationella projekt. Internationellt gäller det främst det av EU stödda GA2LEN-projektet, European Community Respiratory Health Survey (ECRHS) och dess Nordiskt-Baltiska Respiratory Health in Northern Europe (RHINE) och FinEsS-studierna i Finland, Estland och Sverige. Bilateral internationell forskningssamverkan förekommer dessutom. I Sverige sker forskningssamverkan framförallt med OLIN-studierna och med Västra Götalands barn-studien förutom de projekt som helt eller delvis finansieras av KRC. Flera forskare är inbegripna och i särskild bilaga (Forskarteam inom ramen för WSAS) namnges de personer som är ansvariga för olika delmoment.


West Sweden Asthma Study har flera syften. I det kortsiktiga perspektivet är syftet att undersöka om astma och symtom från luftvägar samt allergisk rinit fortfarande ökar i samhället. I det mer långsiktiga perspektivet är syftet att finna väldefinierade och kliniskt relevanta huvudfenotyper, eller undergrupper, av astma. Astma är en heterogen sjukdom, egentligen ett syndrom, bestående med flera sjukdomsgrupper som har olika klinisk bild, olika prognos, olika riskfaktormönster och som svarar olika på behandling. Kunskaperna om huvudfenotyper är fortfarande ytterst begränsade och fragmentariska. Det är av stor betydelse för patienterna med astma att få en snabb diagnos och komma i åtnjutande av en relevant och för var och en korrekt behandling. För att kunna genomföra fenotypning av astma krävs dels en stor statistisk styrka så att det man finner inte förklaras av en slump, och dels krävs en god representativitet, d.v.s. att personerna med astma motsvarar astman i samhället.


WSAS initierades under 2008 då en stor enkätstudie genomfördes (WSAS I) och följdes upp under 2016 (WSAS II). I WSAS I utgjordes urvalet av 30 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16-75 år i Västra Götaland. Över 18 000 personer besvarade den omfattande enkäten. En särskild bortfallsstudie genomfördes bland ett urval av dem som inte besvarade enkäten. Studiens andra fas genomfördes 2009-2012 och utgjordes av omfattande kliniska undersökningar i urval av de som besvarade enkäten. Dels inviterades ett slumpurval om 2 000 personer och dels samtliga personer som uppgett att de har astma, drygt 1 500 personer. Totalt deltog 2006 individer i de kliniska undersökningarna. Under 2016 genomfördes en uppföljning av WSAS I genom att de som besvarade enkäten 2008 återigen ombads besvara enkäten, knappt 12 500 deltog. Samtidigt initierades WSAS II genom att ett nytt slumpurval bland boende i Västra Götaland gjordes, denna gång inviterades 50 000 personer i åldrarna 16-75 år varav drygt 24 500 besvarade enkäten. För närvarande pågår kliniska undersökningar i urval bland de som besvarade enkäten 2016. Initialt undersöks astmatiker från WSAS II och individer från WSAS ett som fått astma sedan 2008. Senare följer slumpurval från WSAS II samt uppföljning av de som deltog i de kliniska undersökningarna 2009-2012.


Sammanfattning av huvudsakliga resultat
Trots att en femfaldig ökning av användningen av astmamedicin har skett sedan tidigt 1990-tal, och att användningen av inhalationssteroider har ökat från 1,5 till 7,7% i befolkningen så har följsamheten till astmamedicinering visats vara låg. Det finns flera faktorer som påverkar följsamheten och genom data insamlad i den kliniska delen av WSAS I har vi bl.a. visat att såväl personlighetsdrag som uppfattningar om läkemedel har betydelse för astmatikers följsamhetsbeteende. Det finns förbättringspotential i astmavården för att förbättra följsamheten generellt hos astmatiker och därigenom astmakontroll. Genom några få frågor i den postala enkäten i WSAS I kunde en grupp med multisymptom trots behandling med astmaläkemedel identifieras; dessa utgjorde 2% av befolkningen och 25% av alla astmatiker. Definitionen var associerad till kliniska tecken på svårare sjukdom och ej beroende av sämre följsamhet. Närmare 60% av astmatikerna som deltog i de kliniska studierna hade inte en tillräckligt kontrollerad astma med ihållande symptom trots relativt hög astmamedicin-användning. En ökad frekvens av hosta indikerade en astma som är svårare att kontrollera, vilket bör tas i beaktande i patientkontakter. Genom att definiera symptom tydande på svår astma och undersöka dessa fenotypiska tecken kunde vi visa att minst 1/3 av alla med astma har minst ett tecken på svår sjukdom och diversiteten är stor. Förekomsten av fenotypen med astma-KOL överlapp utgjorde 3% av befolkningen och dessa har sämre lungfunktion och fler kliniska symptom än de med endast astma eller KOL. Rökning har en negativ påverkan på luftvägarna redan efter ett fåtal år, vilket är särskilt tydligt bland unga kvinnor som också röker mer än unga män, de har även en tidigare rökdebut, och de har en högre förekomst av bronkitiska symptom. I samarbete med OLIN-studierna har vi visat att användning av e-cigaretter är vanligast bland rökare, och de som använder både vanliga cigaretter och e-cigaretter har en högre förekomst av luftvägssymtom. Avseende rinit har vi kunnat visa att den skyddande effekten av att växa upp på lantgård på förekomsten av rinit, som tidigare visats i studier på barn, kvarstår under hela livet. När det gäller allergisk sensibilisering har särskilt pollensensibilisering ökat liksom multisensibilisering, där den senare samvarierar starkt med astma. Yrkesexponering för gas, dam och rök verkar fungera som adjuvant som understödjer sensibilisering mot kvalster och att kvalster-sensibiliserade individer kan vara särskilt känsliga för inandad yrkesexponering.
 

Patient - lungundersöks
Sidansvarig: Marie Megitt|Sidan uppdaterades: 2018-08-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?