Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Herman Krefting och hans stiftelser

av Nalle Lindholm

Bakgrund
Redan år 1948 skapades i Göteborg en sjukhusklinik som skulle ha ansvar för vården av vuxna astmatiker och allergiker. Under mina år som chef för verksamheten (1975-1994) tillhörde verksamheten en stor internmedicinsk klinik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men några forskningsresurser i form av akademiska tjänster tilldelades aldrig astmasjukvården. Vid ett möte i patientföreningen 1981 träffade jag för första gången ingenjör Herman Krefting från Vänersborg, och denna kontakt blev upptakten till den unik donation som idag helt ändrat denna situation.
Herman Krefting (1907-1993) var född och uppvuxen i Norge men fick under andra världskriget fly över gränsen med sin familj undan den tyska ockupationen. Här hamnade han i Vänersborg, där han så småningom blev grundare till den numera stora och internationella verkstadskoncern, som idag kallas VBG Group och har sitt huvudkontor i samma stad. Han hade svår astma sedan barndomen men arbetade hårt och blev med åren en mycket framgångsrik industrialist. Samtidigt var han klok, principfast, samhällsengagerad och dessutom framsynt samt månade uppriktigt om sitt företag och dess personal. Under 80-talet beslöt han t ex att börsnotera företaget, men dessförinnan skapade han tre stiftelser, till vilka han donerade en stor mängd av sina aktier. På så sätt kunde han förhindra att s.k. ”klippare” kunde ta över hans företag efter sin död.

Stiftelserna och donatorns intentioner
Två mindre stiftelser är riktade mot förmåner för personalen, medan avkastningen från den större skall stödja astmaforskning. Den fick namnet ’Herman Kreftings Stiftelse för Allergi och Astmaforskning’, och jag fick äran att vara donatorns medicinske rådgivare under hans levnad samt även därefter. Till viss del framgår hans vilja och intentioner av stiftelsens stadgar med sina 10 paragrafer. Ändamålsparagrafen (§2) stadgar att Stiftelsen skall ”främja vetenskaplig forskning om astma med huvudinriktning å klinisk behandling av astma” och den s k tillfallsbestämmelsen (§10) lyder i sin helhet: ”Om stiftelsens verksamhet skulle upphöra på grund av att ändamålet inte längre kan fullföljas skall dess tillgångar tillfalla Sahlgrenska Universitetssjukhuset, allergologiska kliniken, Göteborg”.
Tolkningen av dessa juridiskt ’orubbliga’ paragrafer kan ibland vara grannlaga genom att forskningens frihet i görligaste mån aldrig skall hämmas. Tillfallsbestämmelsen har av stiftelsen exempelvis tolkats så att all god forskning inom det kliniskt relevanta området i hela Västra Götalandsregionen skall kunna ingå. Donatorn hade emellertid även bestämda synpunkter på vilken typ av forskning som skulle stödjas, något som han rakt inte dolde vid våra många samtal. Forskningen skulle vara ”patientnära” och kliniskt inriktad, medan djurexperimentella studier och satsningar på laboratorieverksamhet eller lokaler mm skulle undvikas. Dessa angelägna områden fick andra donatorer med fördel stödja. Han förutsatte vidare att nära samarbete skulle etableras mellan sjukvården och de akademiskt anställda för att säkerställa en viss forskarutbildning för samtliga blivande allergologer på universitetssjukhuset.

Stiftelsens anslagsstrategi

År 1986 delades det första stipendiet ut. Sedan dess har drygt 55 miljoner fördelats, från början i form av mindre anslag eller stipendier till sjukvårdsanställda forskande läkare vid Sahlgrenskas allergologiska verksamhet. Samtidigt blev det alltmer uppenbart att astma/allergisjukvården saknade akademiska resurser i form av lärare och professorer med huvuduppgift att undervisa och forska. Utan denna kompetens skulle långsiktigt vare sig undervisningen av blivande läkare eller den framtida forskningen bli så framgångsrik som donatorn förväntade sig.
År 1994 tog Stiftelsen därför det strategiska beslutet att konsekvent satsa på att bygga upp en slagkraftig akademisk kompetens inom specialiteten klinisk allergologi för vuxna vid Sahlgrenska Akademin inom Göteborgs Universitet. Efter långdragna och formella ansökningsperioder finns nu denna kompetens på plats med bl a två heltidsprofessorer och en deltidsprofessor samt ett stort antal doktorander och andra anställda för långsiktiga forskningsprojekt. Ett avtal mellan Universitetet och VBG Group, som reglerar denna verksamhet, underskrevs år 2007.

Slutord

Herman Krefting fick tyvärr inte själv uppleva denna positiva utveckling. Innehavarna av de tjänster som Stiftelsen stödjer har nu istället ansvaret att följa och fullfölja hans intentioner, och självfallet kommer även Stiftelsen fortsättningsvis bevaka och säkerställa att Herman Kreftings vilja präglar den fortsatta forskningsverksamheten.

Herman Krefting

Herman Krefting

Herman Krefting saknade formell teknisk utbildning men var tidigt mycket motorintresserad, anställd som säljare av reservdelar till T-Ford i Oslo under 30-talet, blev försäljningschef på Scania Lastbilar i Vänersborg efter flykten under kriget. År 1951 bildade han ett eget företag (”Vänersborgs-kopplingar”), konstruerade, patenterade och sålde därefter en säkrare och automatisk koppling mellan lastbil och släpfordon, först i Väst-Sverige. Detta var början till nuvarande VBG Group AB, som börsnoterades 1986.

Nalle Lindholm

Nalle Lindholm

Nalle Lindholm är docent i medicin, specialist i allergologi och internmedicin, hedersledamot SFFA, SSA och SIM. Ordf i Medicinska Föreningen, Göteborg 1954, sekr Gbg Läkarförening 1966-75 och dess ordf 1975-78, Medicinsk rådgivare Sjukvårdsstyrelsen i Göteborg 1978-1991 och samma period ledamot i LUASAM, en samarbetsgrupp mellan sjukvården och Medicinska fakulteten

Sidansvarig: Madeleine Ahrnens|Sidan uppdaterades: 2009-12-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?