Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Klinisk och genetisk studie av ärftligheten för näspolyper och astma

Mats Bende, professor
Skaraborgs sjukhus, Skövde och Göteborgs universitet

Förekomsten av näspolyper bland vuxna är 2,7%. Det finns nu inte någon botande behandlingsmetod för näspolyper, vilket medför att patienter ofta behöver uppsöka sjukvården. Hur och varför sjukdomen uppstår är okänt, men det finns en stark koppling mellan näspolyper och icke allergisk astma, ibland kombinerad med hypersensitivitet mot acetylsalicylsyra (ASA). Det finns bara några få olika rapporter om ärftlighet för näspolyper och när man nu har tillgång till ett stort kliniskt material, inbjuder det att studera frågan djupare .

Målet med denna studie är:

  • att fastställa om klinisk näsundersökning ger en ökad kunskap om förekomsten av näspolyper och astma hos patienter med näspolyper jämfört med normalbefolkningen (epidemiologisk metod)
  • att fastställa om det finns genetiska markörer som är förenade med både näspolyper och astma (genetisk metod)
  • att försöka identifiera astmarelaterade genetiska markörer hos patienter med näspolyper.
     

300 – 400 patienter med näspolyper samt 600 – 800 av dessa patienters genetiska släktingar kommer att undersökas kliniskt och ett blodprov kommer att tas från dem. Genom att vi får detta och ser förekomsten av näspolyper bland olika åldersgrupper och kön, som allmänt är känt bland den vuxna befolkningen, är det möjligt att studera släktingar till ett stort antal vuxna patienter med näspolyper, för att kunna fastställa om de uppvisar ökad förekomst. Genom att samla en stor kohort av patienter och deras familjemedlemmar, kan vi använda denna teknik och därmed upptäcka nya genetiska varianter som påverkar ärftligheten av kronisk inflammation i näspolyper och liknande tillstånd.

Vi kommer att kombinera våra resultat med publicerade Genome Wide Association Studies in Asthma, för att finna potentiella gener och genvarianter som påverkar inflammationen i de övre luftvägarna och som är viktiga för båda dessa sjukdomar.
 

Denna studie kan bli mycket viktig för vår förståelse av den patogenetiska mekanismen bakom de vanliga, ej botbara och besläktade sjukdomarna näspolyper och astma .

Sidansvarig: Madeleine Ahrnens|Sidan uppdaterades: 2009-11-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?