Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Fenotyper vid astma

West Sweden Asthma Study (WSAS) är namnet på den strategiska satsningen inom Krefting Research Centre som omfattar flera delstudier och som dessutom griper in i flera samverkande projekt. Studien har påbörjats med en populationsbaserad enkät som är utskickad till 30 000 västsvenskar.Svarsfrekvensen på denna enkät var god, 62%. Ett slumpurval på 2 000 individer har bjudits in för kliniskt detaljerad undersökning och dessutom kallas alla ca 1 700 astmatiker.

Ett övergripande syfte med WSAS är att identifiera kliniskt betydelsefulla sk fenotyper av astma. Bakgrunden är att astma generellt ses som ett syndrom med flera olika grundläggande mekanismer. Skälet till detta nya tänkande är att patienter med astma kan se helt olika ut kliniskt, när man undersöker patienterna noggrant. Ett exempel på olika fenotyper är att vissa patienter med astma har allergi, andra har det inte. Ett annat exempel är att vissa patienter har sk eosinofila celler i luftvägarna i samband med sin astma, medan andra inte har eosinofil inflammation. Ordet ”fenotyp” betyder ”observerbara karakteristika”, och grundar sig således på den kliniska bild som patienten med astma har.

Flera angreppspunkter används för att identifiera fenotyper. Ett exempel är ”hypotesdriven” fenotypning, baserat på t ex inflammatoriska markörer och allergiskt status. Ett annat exempel är sk ”klusteranalyser”, vilket är en statistisk multiparametrisk analys, där många variabler läggs in i en statistisk modellberäkning och där grupper av patienter kan identifieras, vilket kallas ”klusters”. Mekanistiska analyser av patienterna i dessa klusters kan leda till fundamentalt förbättrad förståelse av astmasjukdomens multipla grundläggande mekanismer.

Flera olika angreppspunkter används för att identifiera unika mekanismer i olika fenotyper av astma. När tydliga grupper av astmatiker har identifierats, så kan de undersökas med avancerade immunologiska analyser, för att t ex identifiera profiler av olika typer av T-lymfocyter (immunreglerande celler). Exempel på T-lymfocyter som kan analyseras är sk Th1, Th2, Treg och Th17 celler. Experiment som analyserar dessa celler i olika astmafenotyper pågår.

En annan angreppspunkt för att identifiera både mekanismer i olika astmafenotyper, och dessutom unika biomarkörer för olika astmafenotyper, är sk proteinkemi. Med avancerad utrustning klarläggs i detalj vilka proteiner (äggviteämnen) som uttrycks i olika vävnader hos patienter med olika sjukdomar och astmafenotyper. Detta kan inte bara teoretiskt identifiera nya mekanismer vid sjukdom, utan kan också identifiera biomarkörer för astmafenotyper. En biomarkör skulle kunna vara ett enkelt blodprov som förklarade vilken typ av astma en patient har, och skulle således kunna förenkla det kliniska handhavandet av patienten.

Skälet till att det är ytterst betydelsefullt att lära sig hur man skall identifiera olika fenotyper av astma, är att patienter med olika typer av astma svarar olika på behandling med olika astmaläkemedel. Om rätt patient med en specifik astmafenotyp får rätt behandling är detta en fördel för både patienten och samhället, eftersom behandlingen då således lättare kan optimeras. På lång sikt behöver man också förstå de grundläggande mekanismerna vid olika astmafenotyper, för att kunna hitta bot av dessa sjukdomar. Om man inte vet exakt vilka processer som styr sjukdomen, kan man inte heller bota den.

Länk till Wikipedia på svenska: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fenotyp
 

Sidansvarig: Madeleine Ahrnens|Sidan uppdaterades: 2009-11-23
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?